Tuesday 7 July 2020

NARAYANEEYAM DASAKAM - 70 - SUDHARSHANA SAAPA MOKSHAM, SANKACHOODA AND ARISHTA/VRISHABA VADHAM


Dasakam - 70 - Sudharshana Saapa Moksham,

Sankachooda and Arishta/Vrishaba Vadham







After the blissful rasakreeda with gopikas, Krishna went to Ambika vana along with Nandagopa and other gopAs to offer prayer at Sri Parameswaran temple. After performing the divine festival in the night, Krishna and the gopas slept comfortably, a huge snake swallowed Nandagopa. The snake looked up fiercely. Gopas tried to hit the snake with huge logs but it would not simply release Nanda. Gopas surrendered to Krishna and prayed for protection. Krishna went near the snake and touched it with his foot. With Lord's touch, the snake released Nandagopa and took the original form of Vidyaadharan.

Vidyaadharan introduced himself as Sudharshanan to Krishna, the wielder of sudarshana chakra. He said that he was cursed to become snake by divine sage Aangeerasa for having teased him while he was in meditation. When he asked for forgiveness, he was told by sage that he will get back his form only when Krishna touches him. That was the reason, he caught Nandagopa. Sudharshanan thanked Krishna and  prayed with beautiful hymns and left to swargaloka. The gopas happily returned to Vraja.

Once when Krishna and Balarama were playing with gopikas, Kubera's emissary, Sankhachooda kidnapped few gopikas. Krishna and Balarama gave a wild chase and in fear, Sankhachooda left the gopikas and ran away. Krishna caught him, killed him and snatched his crest jewel Choodamani and gifted it to Balarama. Krishna was having good times with Balarama and gopas in the forest during the day time.Krishna looking very attractive, enjoyed playing his flute. This was a wonderful sight for the celestial damsels. Gopikas suffered from the pangs of separation from Krishna and kept lamenting.

Arishta was a demon and servant of Kamsa. He was cruel and evil and terrific in appearance. He took the form of a fierce bull and came bellowing horribly and stood before Krishna. He was chasing all the cows and causing trouble to gopas and finally encountered Krishna, the repository for Vedas. The asura was ready to attack Krishna with his frightening horns but Krishna, though asura came in the auspicious form of Vrishaba, held the horns and attacked him swiftly and killed him.

Devas and divine gods were happy and praised Krishna as the protector of Righteousness or Dharma by slaying Arishtasuran who came in vrishaba form. In Sanskrit, Rishaba means bith Dharma and bull and called him the protector of Dharma. Gopas chased the bulls on the way home for fun, asking them to run as the slayer of bull is with them. Thus Gopas and Krishna reached home happily. Bhattadiri worshipped the Lord, the slayer of Vrishabasura or Arishtasura, to protect him from his afflictions.



Lyrics of Dasakam 70



इति त्वयि रसाकुलं रमितवल्लभे वल्लवा:
कदापि पुरमम्बिका कमितुरम्बिका कानने ।
समेत्य भवता समं निशि निषेव्य दिव्योत्सवं
सुखं सुषुपुरग्रसीत् व्रजपमुग्र नागस्तदा ॥१॥

iti tvayi rasaakulaM ramitavallabhe vallavaa:
kadaa(a)pi puramambikaa kamiturambikaa kaanane |
sametya bhavataa samaM nishi niShevya divyOtsavaM
sukhaM suShupuragrasiid vrajapamugra naagastadaa || 1 ||

समुन्मुखमथोन्मुकै: अभिहतेऽपि तस्मिन् बलात्
अमुञ्चति भवत्पदे न्यपति पाहि पाहीति तै: ।
तदा खलु पदा भवान् समुपगम्य पस्पर्श तं
बभौ स च निजां तनुं समुपसाद्य वैद्यधरीम् ॥२॥

samunmukha mathOnmukai: abhihate(a)pi tasmin balaat
amu~nchati bhavatpade nyapati paahi paahiiti tai: |
tadaa khalu padaa bhavaan samupagamya pasparsha taM
babhau sa cha nijaaM tanuM samupasaadya vaidyaadhariim || 2 ||

सुदर्शनधर प्रभो ननु सुदर्शनाख्योऽस्म्यहं
मुनीन् क्वचिदपाहसं त इह मां व्यधुर्वाहसम् ।
भवत् पद समर्पणात् अमलतां गतोऽस्मीत्यसौ
स्तुवन् निजपदं ययौ व्रजपदं च गोपा मुदा ॥३॥

sudarshanadhara prabhO nanu sudarshanaakhyO(a)smyahaM
muniin kvachidapaahasaM ta iha maaM vyadhurvaahasam |
bhavat pada samarpaNaat amalataaM gatO(a)smiityasau
stuvan nijapadaM yayau vrajapadaM cha gOpaa mudaa || 3 ||

कदापि खलु सीरिणा विहरति त्वयि स्त्रीजनै:
जहार धनदानुग: स किल शङ्ख चूडोऽबला: ।
अतिद्रुतम् अनुद्रुत: तमथ मुक्तनारीजनं
रुरोजिथ शिरोमणिं हलभृते च तस्याददा: ॥४॥

kadaa(a)pi khalu siiriNaa viharati tvayi striijanai:
jahaara dhanadaanuga: sa kila shankha chuuDO(a)balaa: |
atidrutam anudruta: tamatha muktanaariijanaM
rurOjitha shirOmaNiM halabhR^ite cha tasyaadadaa: || 4 ||

दिनेषु च सुहृज्जनै: सह वनेषु लीलापरं
मनोभव मनोहरं रसित वेणु नादामृतम् ।
भवन्तम् अमरीदृशाम् अमृत पारणा दायिनं
विचिन्त्य किमु नालपन् विरहतापिता गोपिका: ॥५॥

dineShu cha suhR^ijjanai: saha vaneShu liilaaparaM
manObhava manOharaM rasita veNu naadaamR^itam |
bhavantam amariidR^ishaam amR^ita paaraNaa daayinaM
vichintya kimu naalapan virahataapitaa gOpikaa: || 5 ||

भोजराज भृतकस्त्वथ कश्चित् 
कष्ट दुष्ट पथदृष्टिररिष्ट: ।
निष्ठुराकृतिरपष्ठु निनाद: 
तिष्ठते स्म भवते वृषरूपी ॥६॥

bhOjaraaja bhR^itakastvatha kashchit
kaShTa duShTa pathadR^iShTirariShTa: |
niShThuraakR^itirapaShThu ninaada:
tiShThate sma bhavate vR^iSharuupii || 6 ||

शाक्वरोऽथ जगतीधृतिहारी 
मूर्तिम् एष बृहतीं प्रदधान: ।
पङ्क्तिम् आशु परिघूर्ण्य पशूनां 
छन्दसां निधिम्  अवाप भवन्तम् ॥७॥

shaakvarO(a)tha jagatiidhR^iti haarii 
muurtim eSha bR^ihatiiM pradadhaana: |
panktim aashu paridhuurNya pashuunaaM 
ChandasaaM nidhim avaapa bhavantam || 7 ||

तुङ्गशृङ्ग मुखम् आश्वभियन्तं 
संगृहय्य रभसादभियं तम् ।
भद्ररूपमपि दैत्यमभद्रं 
मर्दयन्नमदय: सुरलोकम् ॥८॥

tungashR^inga mukham aashvabhiyantaM
sangR^ihayya rabhasaadabhiyaM tam |
bhadraruupamapi daityamabhadraM 
mardayannamadaya: suralOkam || 8 ||

चित्रमद्य भगवन् वृषघातात् 
सुस्थिराऽजनि वृषस्थितिरुर्व्याम् ।
वर्धते च वृषचेतसि भूयान् 
मोद इत्यभिनुतोऽसि सुरैस्त्वम् ॥९॥

chitra madya bhagavan vR^iShaghaataat 
susthiraa(a)jani vR^iShasthitirurvyaam |
vardhate cha vR^iSha chetasi bhuuyaan
mOda ityabhinutO(a)si suraistvam || 9 ||

औक्षकाणि परिधावत दूरं 
वीक्ष्यतामयम् इहोक्ष विभेदी ।
इत्थम् आत्त हसितै: सह गोपै:
गेहगस्त्वमव वातपुरेश ॥१०॥

aukshakaaNi paridhaavata duuraM 
viikshyataamayam ihOksha vibhedii |
ittham aatta hasitai: sahagOpai:
gehagastvamava vaatapuresha ||10 ||



--------Sri Krishnarpanam--------

No comments:

Post a Comment