Showing posts with label Chitraketu. Show all posts
Showing posts with label Chitraketu. Show all posts

Tuesday 5 May 2020

NARAYANEEYAM DASAKAM - 23 - THE STORY OF DAKSHA AND CHITRAKETU

Dasakam 23 - The Story of Daksha and Chitraketu




Another Daksha apart from Prachetas son was deeply devoted to Lord and pleased with his devotion Lord appeared before him and granted him Asikini as his bride and fulfilled his wish to create species. 

Eleven thousand sons born to him took to path of salvation with Sage Narada's advice instead of continuing with the job of creation. Angry with Sage Narada, Daksha cursed him that he will never have a permanent place to stay, which Sage treated as a blessing. 

Daksha then multiplied mankind through his sixty daughters, Vishwaroopa one of his daughter's son helped Indra win Battle over asuras, by teaching him Narayana kavacha, prayer addressed to Lord seeking protection. 

Chitraketu, King of Surasena, got a son with the blessing of Sage Angirasa through his first wife which was killed by one of his other wives by sheer jelousy. Grief struck, King lost self-control, dwelling in maya and agony. 

Sage Narada and Angirasa took the soul of his lost son to the king, which asked him ''whose son am I? . In which birth of mine, were you my father? Due to karma, I attained different parents in different Janmas". The questions asked by soul removed delusion in chitraketu's mind. Then he worshipped Lord and got the Lordship of Vidyadharas. He was blessed with knowledge about Lord when he got his vision in Adhisesha form. 

Chitraketu wandered happily in all the worlds singing in praise of Lord and went to Mount Kailas. He saw Lord Shiva seated in assembly of sages and Goddess Uma seated on his lap. He mocked at Goddess Uma,  who in turn cursed him to be born as asura. 

Chitraketu was born as Vritthasura and even though he was an asura and fought with Indra, he imparted the knowledge about Lord to him and removed delusion of his enemy too and so was blessed to reach Vaikunta.

Diti, mother of Asuras, worshipped Lord for an year so that she be blessed with a son to kill Indra. She got sons called Maruts who only became friends with Indra. Having worshipped Lord for a long time, Diti though she wished evil for Indra, ended up getting sons who stayed united with Indra. 

That is the power of worship whether done with good or undesirable intention, says Bhattathiri and requested that he may be protected in a similar way.


Lyrics of Dasakam 23


प्राचेतसस्तु भगवन् अपरोपि दक्ष:
त्वत्-सेवनं व्यधित सर्गविवृद्धि काम: ।
आविर्बभूविथ तदा लसदष्टबाहु:
तस्मै वरं ददिथ तां च वधूं असिक्नीम् ॥१॥

praachetasastu bhagavann aparOpi daksha:
tvatsevanaM vyadhita sargavivR^iddhi kaama: |
aavirbabhuuvitha tadhaa lasadaShTa baahu:
tasmai varaM daditha taaM cha vadhuum asikniim || 1 ||

तस्यात्मजास्तु  अयुतमीश पुन: सहस्रं
श्रीनारदस्य वचसा तव मार्गमापु: ।
नैकत्रवासं ऋषये स मुमोच शापं
भक्तोत्तमस्तु  ऋषिरनुग्रहमेव मेने ॥२॥

tasyaatmajaastu ayutamiisha punassahasraM
shriinaaradasya vachasaa tava maargamaapu: |
naikatravaasam R^iShaye sa mumOcha shaapaM
bhaktOttamastu R^iShiranugrahameva mene || 2 ||

षष्ट्या ततो दुहितृभि: सृजत: कुलौघान्
दौहित्र सूनुरथ तस्य स विश्वरूप: ।
त्वत्-स्तोत्र वर्मितं अजापयदिन्द्रमाजौ
देव त्वदीय महिमा खलु सर्वजैत्र: ॥३॥

ShaShTyaa tatO duhitR^ibhi: sR^ijata: kulaughaan
dauhitra suunuratha tasya sa vishvaruupa: |
tvat-stOtra varmitam ajaapayadindramaajau
deva tvadiiya mahimaa khalu sarvajaitra: || 3 ||

प्राक् शूरसेन विषये किल चित्रकेतु:
पुत्राग्रही नृपति: अंङ्गिरस: प्रभावात् ।
लब्ध्वैक पुत्रमथ तत्र हते सपत्नी-
सङ्घै: अमुह्य दवश: तव माययासौ ॥४॥

praak shuurasena viShaye kila chitraketu:
putraagrahii nR^ipati: angirasa: prabhaavaat |
labdhvaika putramatha tatra hate sapatnii-
sanghai: amuhya davasha: tava maayayaasau || 4 ||

तं नारदस्तु समं  अङ्गिरसा दयालु:
सम्प्राप्य तावत् उपदर्श्य सुतस्य जीवं ।
कस्यास्मि पुत्र इति तस्य गिरा विमोहं
त्यक्त्वा त्वदर्चनविधौ नृपतिं न्ययुङ्क्त ॥५॥

taM naaradastu samam angirasaa dayaalu:
sampraapya taavat upadarshya sutasya jiivam |
kasyaasmi putra iti tasya giraa vimOhaM
tyaktvaa tvadarchanavidhau nR^ipatiM nyayunkta || 5 ||

स्तोत्रं च मन्त्रमपि नारदतोऽथ लब्ध्वा
तोषाय शेषवपुषो ननु ते तपस्यन् ।
विद्याधराधिपतितां स हि सप्तरात्रे
लब्ध्वाप्यकुण्ठमति: अन्वभजत् भवन्तं  ॥६॥

stOtraM cha mantramapi naaradatO(a)tha labdhvaa
tOShaaya sheShavapuShO nanu te tapasyan |
vidyaadharaadhipatitaaM sa hi saptaraatre
labdhvaa(a)pyakuNThamati: anvabhajat bhavantam || 6 ||

तस्मै मृणाल धवलेन सहस्र शीर्ष्णा
रूपेण बद्धनुति सिद्धगणावृतेन ।
प्रादुर्भवन्नचिरतो नुतिभि: प्रसन्नो
दत्वाऽऽत्मतत्त्वं अनुगृह्य तिरोदधाथ ॥७॥

tasmai mR^iNaala dhavalena sahasra shiirShNaa
ruupeNa baddhanuti siddha gaNaavR^itena |
praadurbhavannachiratO nutibhi: prasannO
datvaa(a)(a)tmatattvam anugR^ihya tirOdadhaatha || 7 ||

त्वत् भक्त मौलिरथ सोऽपि च लक्षलक्षं
वर्षाणि हर्षुलमना भुवनेषु कामं ।
सङ्गापयन् गुणगणं तव सुन्दरीभि:
सङ्गातिरेक-रहितो ललितं चचार ॥८॥

tvat bhakta mauliratha sO(a)pi cha lakshalakshaM
varShaaNi harShulamanaa bhuvaneShu kaamam |
sangaapayan guNagaNaM tava sundariibhi:
sangaatireka-rahitO lalitaM chachaara || 8 ||

अत्यन्त-सङ्ग विलयाय भवत्प्रणुन्नो
नूनं स रूप्य गिरीं आप्य महत्समाजे ।
निश्शङ्कं अङ्ककृत वल्लभं अङ्गजारिं
तं शङ्करं परिहसन् उमयाभिशेपे ॥९॥

atyanta sanga vilayaaya bhavatpraNunnO
nuunaM sa ruupya girim aapya mahatsamaaje |
nishshankam ankakR^ita vallabham angajaariM
taM shankaraM parihasann umayaa(a)bhishepe || 9 ||

निस्सम्भ्रमस्तु अयं अयाचित शापमोक्षो
वृत्रासुरत्चं उपगम्य सुरेन्द्र योधी ।
भक्त्यात्म तत्त्व कथनै: समरे विचित्रं
शत्रोरपि भ्रमं अपास्य गत: पदं ते ॥१०॥

nissambhramastu ayam ayaachita shaapamOkshO
vR^itraasuratvam upagamya surendra yOdhii |
bhaktyaa(a)(a)tma tattva kathanai: samare vichitraM
shatrOrapi bhramam apaasya gata: padaM te || 10 ||

त्वत्सेवनेन दिति: इन्द्र वधोद्यताऽपि
तान् प्रत्युतेन्द्र सुहृदो मरुतोऽभिलेभे ।
दुष्टाशयेऽपि शुभदैव भवन्निषेवा
तत्तादृश: त्वं अव मां पवनालयेश ॥११॥

tvatsevanena diti: indra vadhOdyataa(a)pi
taan pratyutendra suhR^idO marutO(a)bhilebhe |
duShTaashaye(a)pi shubhadaiva bhavanniShevaa
tattaadR^isha: tvam ava maaM pavanaalayesha || 11 ||


-------Sri Krishnarpanam------